Igår var en såndär iskall kväll med månsken som lyste upp mörkret. Kunde inte lågra bli att tjuvstarta vintern lite och sätta på mej mjukisbyxor, halsduk och vinterjackan och sen sätta på Topia väntertäcke och sen skritta ut barbacka och bara mysa till det.

Topia var jättesnäll och positiv också, hon brukar ju itne gilla att vara ute själv men vi fick bara stopp och lite hemlängtan vid ett tillfälle när det var skuggor över vägen så att det var helt kolsvart där. Det tyckte hon var lite läskigt och slängde sej om hemåt och tänkte springa hem men när jag bara stannade henne och lugnande pratade och klappade henne blev hon tillslut så modig att hon långsamt gick framåt och tillslut gick "in i mörkret". Hon var livrädd men lugnade sej sen nästan helt själv, visade sej nyfiken och litade tillslut på mej. Framsteg! :')

Resten av turen gick framåt i långsam skritt på långa tyglar.

Denna delen av vintern välkomnar jag mer än gärna, mörkret är det bästa med vintern! :D